Av Bitte Åberg, Langstorp, Hörby
Alpackan Madonna, född 2005
Hälta kan bero på hur många orsaker som helst. Vi har upplevt det några gånger.
Samma sto har varit halt tre gånger med lång tid mellan gångerna.
Första gången gick det över av sig själv.
Andra gången tillkallade vi veterinär efter två dagar. Han konstaterade att hon ömmade väldigt när han klämde på en trampdyna. Det syntes ingenting och hon var inte varm. Men hon fick smärtstillande och antibiotika, och efter två dagar var hon bra.
Nästa gång gick det också över av sig själv.
Men när vi klippte klor konstaterade vi att en trampdyna hade en bula. Uppenbart besvärar det henne inte eftersom hon inte haltar.
Efter någon månad la jag märke till att hon ”sparade” den foten när hon stod stilla. Hon haltar inte men verkar ändå besvärad av bulan. Bulan hade fått ett hål i sig. Som en krater rakt in i trampdynan. Det måste göra ont.
Veterinären gjorde hålet rent med väteperoxid och ordinerade bandage som skulle bytas varje dag i 10 dagar.
Det var väldigt vått ute den här perioden så foten blev aldrig riktigt torr inne i sitt bandage. Pälsen ovanpå foten skavdes av, av bandaget och det blev lite sårigt. Det var bra att hon fick slippa bandaget efter 10 dagar. Istället fick hon och hennes lilla föl och en sällskapspacka stå inne i fem dagar, för att foten skulle kunna torka. Det såriga ovanpå foten försvann ganska fort. Men bulan under foten var kvar, kratern är kvar men har blivet vidare och bulan blivet plattare. Hon verkar mindre besvärad av den.
En teori kan vara att hon från början fått in en sticka eller en tagg som orsakat hältan hela tiden. Runt taggen kanske det bildats var och bulan sprack och varet och taggen kom ut. Men inne i hålet blev det infekterat och det läktes inte förrän bandaget kom på och såret gjordes rent och fick vara ifred.
(2012-01-10)
